Taggad: kunskapsskolan

Snart börjar eleverna skolan och jag mitt nya jobb

På torsdag börjar eleverna på Kunskapsskolan i Nacka efter ett långt och soligt sommarlov. Samma dag börjar jag mitt nya jobb som resurslärare och jag tror banne mig jag är mer ivrig än de blivande sjätteklassarna. För att peppa igång förstärker jag faktumet hur rätt och lägligt denna tjänst kommer genom att dela ett gammalt inlägg. Detta skrev jag efter en dag jag vikarierat på Kunskapsskolan i Nyköping under tiden jag själv gick gymnasiet. Jag försökte sätta ord på varför jag älskar att vara det jag då kallade låtsaslärare*.

cec28cdd45e7431914b97d310948009d

Varför jag älskar att vara låtsaslärare*
TISDAG 17 APRIL 2012 @ 21:19

*Låtsaslärare är min definition av vikarie/fd. elev som hjälper med den kunskap jag har efter att ha pluggat fyra år på skolan själv och även ytterligare tre år på gymnasiet.

”Jag tänkte berätta för dig om det som fick mig att le både innan, utan och rakt igenom. Det där lilla ögonblicket som fick mig att känna att fasiken, alla barn är duktiga och vill sitt bästa – det handlar bara om att finna den rätta väg till målet.

Under morgonsamlingen med 6:orna frågar jag de tre mest pratiga killarna i klassen jag vikarierar för, om de ska sitta hos mig och jobba under dagen. Klassrummet jag vakar, hänger och är i är även skolans tysta rum/bibliotek där inget grupparbete eller snack få förekomma.

Det kan tyckas knasigt att fråga just de som tycker om att babbla som mest, om de vill plugga i rummet där de får göra allt annat än just det. Men det är det inte – jag hade nämligen märkt under gårdagen att de faktiskt kunde arbeta och låta bli att babbla. Det handlade bara om att jag som lärare skulle traska ned från ”vuxen/lärarrollen” och för en stund snacka som vanlig ungdom.

Igår hände följande fenomen. Istället för att stå borta vid mitt skrivbord satte jag mig bredvid var och en och kollade på arbetet de hade framför sig. Insåg att alla tre skulle jobba med samma sak – lära sig hur örat fungerar och besvara fem frågor – och föreslog därför en grej. Jag frågade om de ville rita på tavlan och deras ögon sken upp. Jag sa att de fick måla om de gjorde det ordentligt och sedan berättade för mig hur ljudvågor transporteras och hur allt fungerar. Killarna imponerade och beskrev ljudets väg. Efter föreläsningen kom de tillbaka och sa att de förstod vad läraren hade snackat om. Jag bara log. Sedan hjälptes de åt med att svara på alla frågor och tillsammans letade vi reda på några av svaren på deras iPhones, istället för att lira Wordfeud.

Därför ville jag ha dem hos mig även idag. Jag visste att jag skulle kunna peppa dem till att göra någonting, och förmodligen även mer än om de satt i ett bås och hade hela ansvaret själv. Och när jag frågade om de ville sitta hos mig svarade ena killen: ”Vi har skrivit svenska WS, men vi kan sitta hos dig istället!” *score*.

Till själva fenomenet – ena killen skulle under dagen börja jobba med projektsteg 5 i svenska. Ett steg som är rätt stort och omfattade. Han skulle både skriva om sin förebild, göra en powerpoint, träna på att ge konstruktiv kritik och att göra en läsförståelseuppgift. Tillsammans gick vi igenom steget och konstaterade att han skulle börja med att göra en tankekarta. Han ville skriva om Eminem eftersom det var hans idol. Sagt och gjort, han satte igång och visade efter ett tag upp ett fullt A4-papper fyllt med bubblor. Obs – notera att denna grabb höll upp pappret med ett stort leende på läpparna, nöjd över att ha pluggat även fast snack med kompisar är roligare.

Efter en rast var det dags att omvandla bubblorna till flytande text på datorn. Killen stack iväg och när jag kom för att kolla till, hade han gjort hälften av dem och det var dags för en rast. När de tre killarna var tillbaka bedömde han själv att det skulle krävas en kvart till med skrivande innan han hade omvandlat alla bubblor. Vi dealade att han skulle komma och hämta mig när han var klar. Efter dryga kvarten hör jag ”Linn, jag är klar nu!” och vänder mig om och ser killen med ytterligare ett lite större leende. Jag följer med honom och vi läser igenom hela texten och ändrar om på några ställen vid stavfel och särskrivningar. Sparar och skriver ut. När han återvänder till klassrummet är det passande nog dags för eftermiddagssamling och skoldagen är snart slut.

Jag smiter iväg när de tre killarna packar ihop sina saker och hämtar guldstjärnorna som ligger i deras ordinarie lärares korg. När jag säger att jag vill att de ska ta upp sina loggböcker (kalendrar) för att de ska få en guldstjärna eftersom de varit så himla duktiga hela dagen, är leendet maxat. Jag berömmer dem och säger att de har varit riktigt, riktigt duktiga som jobbat på så bra. Den ena killen som varit iväg en stund på förmiddagen berättar stolt i samma veva att han vill ha två stjärnor till. Jag frågar varför och han svarar snabbt: ”Jag har redovisat två steg idag!”. Det riktigt syntes hur stolt han var och jag fortsatte mitt klistrande i de duktiga killarnas loggböcker.

När jag säger att jag kommer tillbaka på torsdag igen (jag jobbar varje torsdag under sista terminen i årskurs 3) kollar de frågande på mig: ”Vadå, kommer inte du imorgon?”. Jag ler och förklarar att jag själv tyvärr också måste gå i skolan, och berömmer dem en sista gång innan jag traskar hemåt. Underbara elever. Grabbarna grus som behövde testa mitt tålamod sjuttioelva gånger under första dagen, för att under andra dagen inse att jag sa ifrån om de snackade skit, men gav med mig och gjorde det kul och bra för dem om de gjorde vad de skulle.

Mina vänner – det är det här som gör att jag ibland funderar på att plugga till lärare och nu älskar att min gamla rektor gett mig chansen och möjligheten att extraknäcka som allmänlärare/bibliotekarie/handledare och som kidsens kompis. Det här.”

 

Detta skrev jag den 14 april 2012. På torsdag är min första dag på min fasta tjänst som resurslärare. Drömmar blir sanna och det är det som gör livet så kul att leva.

Jag kommer att stå kvar tills jag kommer dit


Nog för att jag skriver att jag älskar glädje och energi, så kan även jag ha låga dagar. Idag är en sån. Taskiga ord och meningar i kombo med krångliga (jäkla) mattetal, som påstås vara på G-nivå, som jag inte fattar ett skvatt av – är inte någon bra kombo. Dagar som dessa är det tur att det finns bra lärare, som i mina ögon är världens bästa vänner. Att dom, trots att jag gick ut för två år sen, fortfarande tar sig tid och hjälper mig med mitt skolarbete, det är helt otroligt. Fan vad jag är tacksam att det faktiskt finns bra lärare. (Pia, Marcus, Fija, Linda, Skolmormor och Mat-Elisabet kan klappa sig extra mycket på axeln – ni är guld.)

Dagens räddare och guldklimp: Kunskapsskolans lärare. Japp.

Sunshine!


Jo, visst snöar det väl ute. Men vad gör det när solen skiner hejvilt inombords? Är så pass harmonisk att det nästan övergår till rastlöshet. Tur att det är boxningsdax imorgon, jag och Mallanbrallan kommer rocka loss bland svettiga män och ruttna boxarhandskar.

Idag har jag tatt hand om och fraktat ner 9 prova-på-elever till fina Norrköping. Tror dom gillade det någorlunda iallafall. Klart dom inte kan rådigga det, krävs ju mer än en dag att träffa alla stjärnor i dansstaden.

Nu piper jag iväg. Ännu ett Kunskapsrelaterat uppdrag ska utföras. Denna gång på en mässa för högstadieskolor där jag ska predika om hur bra Kunskapsskolan är. Efter detta jobb är det dax för ett break inom detta område, har snackat så mycket Kunskapstermer att jag snart inte vet vad jag sagt eller inte sagt. Utbränd som Björn Gustavsson? Kanske. (Men det är för himla kul tycker jag, det ska vi inte glömma bort att understyrka väldigt noga!)

Hej på er! Puss!

En väska extra skadar ju aldrig.


Indiska är den goda guden som skapat tygsaken. Och, + i kanten är att det är fickor i den, vilket inte mina tidigare tygpåsar haft.

Oj, vilken dag. Klev utanför dörren 06.45 imorse och låste upp vid 18.20. Med andra ord: torsdagen varit en rätt lång dag. Men även en effektiv som satan. Ingen idé att jag drar allt jag gjort, då ni inte lär lägga ens hälften på minnet, men mycket har kunnat kryssats av i loggboken min. Det lönar sig att sitta kvar i skolan.

Och det är just det jag älskar med att gå på Kunskapsskolan/Kunskapsgymnasiet – att man kan sitta kvar och jobba. Skolan stänger 17.00, annars kan du sitta kvar så länge du vill och många lärare finns att ta hjälp av om du behöver fråga något. När jag dessutom upptäckt den gamla fysiksalen kan det inte gå annat än bra att plugga. Det är knäpptyst i rummet och det är nya tangentbord på datorerna. Småsaker som gör skillnad, haha.

Effektivitet är min specialitet.

Shoho vad jag har varit ambitiös denna dag. Och oj så fint man mår efteråt. Pricken över i:t hade varit att jag kunde utfört ett träningspass också, men det får vänta tills söndag, måste ju hinna bli frisk också.

Eftersom vi haft hemstudiedagar både i torsdags (då jag dock tyvärr blev sjuk) och idag så bestämde jag mig för att avverka dom dagarna på kunskap i Nyköping istället för hemma, smartast så om man ser till hur mycket som ska bli gjort.

Jag kan, hur nördigt det än låter, säga att bland det bästa jag vet är när jag får kryssa i rutorna som finns i min loggbok. Att få kryssa bort sak efter sak som jag gjort. Jag älskar det. Man känner sig så duktig!

Idag t ex, jag hann både sammanställa mitt, Idas, Elins och Evas grupparbete, läsa igenom, markera, läsa igenom begreppslistan, markera, göra klart de sista 15 instuderingsfrågorna i NK och även att planera smått inför nästa vecka. Det är en hel del, men inte omöjligt mycket!

Det är vad jag kallar livsglädje; då det går som man planerat och allt bara fungerar!


Trevlig helg på er! =)