Kategori: #kutaentjuga

Här var det tröga tankar

Ville väl mest bara lägga mig ner och dö när jag väl tagit mig hela vägen från tåget hem till lägenheten (15 minuters färd) på grund av denna förbannade mensvärk jag lyckligtvis fått generna för att få varenda gång jag får lingonveckan. Tack Gud, den är schysst. Vad jag däremot gjorde var att diska upp disken jag sparat två dagar tidigare (hehe) och fixade middag. Tomatsoppa med feta och knäckebröd med avocado. Nomnom. Glömde även paprikan i ugnen en halvtimme så den blev sådär härligt mosig. Tanken var ju god i alla fall.

Hela tiden hade jag godis i tankarna. Godis godis godis. Smsade Jenny och pep om hur synd det var om mig, varpå hon ringde upp och frågade om det var nu hon skulle säga att det var okej att äta en bit choklad. Jag visste inte och sa att jag velade fram och tillbaka. KOKA TE ÄR JU OCKSÅ GOTT och sen skrattade vi.

Började kolla gamla bilder från i somras då jag var i min hittills snitzigaste och bästa form. Då jag kände mig stark. Kontentan av det? Flexbert stack ut och sprang sina tjugo minuter.

20140227-223200.jpg
20140227-223237.jpg

Lata Linn VS Kloka Linn
0 jäkla 1!!!!!!!!

#kutaentjuga

En veckas trotsålder = pajad mage, stirrigt humör och humörsväningar mellan de glada och gråa.

Så kom jag ut igår ändå. Såg Linns Instagrambild från hennes utomhusrunda och tänkte; va fa-an, jag vill också känna endorfiner. Så jag svirade om fort för att inte huvudet skulle hänga med och sätta käppar i hjulen. Klev ut i senvinterns mörker och började springa till Happy. Hittade takten och kände rytmen. Andningen i symfoni med steget. Armarna pendlandes längs kroppen och benen starka. Kände hjärtat dunka lite snabbare när jag passerade människor och hur adrenalinet pumpade ut. Tänkte; Jag älskar ju detta.

Resultatet av en veckas trotsålder: en stirrig brud med pajad mage som just sprungit Storgatan upp och ner i hemstaden och kommit på #kutaentjuga.

Och så hände det där som hände när #fucksötsug föddes. Jag fick en snilleblixt eftersom träning + eftersvettningar alltid innebär nya idéer och tankar för mig. Jag vet att jag tycker det är tungt att springa just nu, men att jag älskar det när jag väl hittar rätta känslan. Jag vet att jag under #5km fick den känslan fler gånger än någonsin eftersom jag gjorde det till en rutin och därmed hade större odds på att ha fler behagliga upplevelser från löpturer än om jag sprang sällan.

Så. Igår startade jag #kutaentjuga. Varje dag i en månad ska jag springa tjugo minuter i olika former. Vissa dagar kommer det vara i snigeltempo, vissa i intervallracerfart. Tjugo minuter med syftet att få till rutinen att dagligen rasta kroppen; precis som så många av oss gör med vår bästa vän hunden flera gånger per dag. Eftersom jag har ett stillasittande/stående arbete behöver min kropp så skakas loss lite då och då. Siffran tjugo för att jag anser att det är en överkomlig tid. Du kan få en känsla av att du vill dö för det är så jobbigt eftersom intervaller i 20 minuter suger sugrör. Du kan också glida igenom passet om bakfyllan fortfarande hänger kvar, kroppen känns tung på grund av ett ledset hjärta eller vad som än kan uppstå i vardagen.

Jag började igår kväll och ska springa min andra tjuga idag när jag kommer hem till Stockholm. Min fråga är – vill du haka på? Vi var flera som krigade på med både #fucksötsug och #5km. Kanske kan detta behövas för någon mer än jag som vill komma igång med vardagsrörelsen?