Kategori: Kommunikologi

Hjärnans behov

Jag är fortfarande i glädjens chock att ish 80 stycken niondeklassare satt och lyssnade på mig som små ljus idag när jag pratade om hjärnan. Jag berättade om hjärnans behov och längtan efter långsamma rörelser för att kunna funka så bra som möjligt. Om hur viktigt det är att själv balansera det snabba tempot och de snabba rörelserna i dagens samhälle med de långsamma, som oftast är väldigt sällsynta. Att de också gav mig förtroendet att genomföra samma långsamma rörelser som sjundeklassarna gjorde, var bara för bra för att vara sant. Fina barn, en liten stund av långsamma rörelser är det bästa ni kan göra för er själva. Inte en extra kvart vid Snapchat eller Instagram. Jag lovar.

Är fortfarande i glädjens chock att ish 80 stycken niondeklassare satt och lyssnade på mig som små ljus idag när jag pratade om hjärnan.

Jag berättade om hjärnans behov och längtan efter långsamma rörelser för att kunna funka så bra som möjligt. Om hur viktigt det är att själv balansera det snabba tempot och de snabba rörelserna i dagens samhälle med de långsamma, som oftast är väldigt sällsynta.

Att de också gav mig förtroendet att genomföra samma långsamma rörelser som sjundeklassarna gjorde, var bara för bra för att vara sant.

Fina barn, en liten stund av långsamma rörelser är det bästa ni kan göra för er själva. Inte en extra kvart vid Snapchat eller Instagram. Jag lovar.

Jag är så förbannat stolt

Jag är så förbannat stolt för att jag äntligen kan titulera mig Kommunikolog. Att få motta certifikatet av min inspirationskälla, superhjälte och moster Suss ger mig gåshud bara jag tänker tanken och att få avsluta årens studier ute på Djurönäset blev sannerligen pricken över i:t. Tack till alla er jag lärt känna och som jag fått dela både skratt, tårar, minnen och framtidsdrömmar med. Ni har gjort mig till den Linn jag är idag.

För jag kan äntligen titulera mig Kommunikolog. Att få motta certifikatet av min inspirationskälla, superhjälte och moster Suss ger mig gåshud bara jag tänker tanken och att få avsluta årens studier ute på Djurönäset blev sannerligen pricken över i:t. Tack till alla er jag lärt känna och som jag fått dela både skratt, tårar, minnen och framtidsdrömmar med. Ni har gjort mig till den Linn jag är idag.

Sista modulen

Ute i paradiset en sista gång för den här sommaren. Tänk vilken lyckligt lottad lirare en är.

I söndags landade jag här ute i paradiset på nytt. Hann vara hemma en vecka innan det var dags att packa om den gröna resväskan, pussa hejdå och fara tillbaka till skärgården. Den här veckan blir den sista för den här sommaren. På torsdag kommer jag mest troligt certifiera mig och lämna Djurönäset som Kommunikolog. Det känns mäktigt och skoj – en milstolpe som uppnås liksom. Tänk vilken lyckligt lottad lirare en är.

Jag testar på nytt

Tisdagen den 21 april skrev jag ett lösenordsskyddat inlägg för att ingen skulle kunna läsa. Den kvällen lyssnade jag till mig själv och lät känslorna och vetandet som länge funnits undangömda, få gehör. Den kvällen beslöt jag mig för att säga upp mig.

Dagen därpå satt jag redo i den lilla och till synes opersonliga IKEA-fåtöljen redo att säga upp mig från jobbet jag själv och alla runt omkring mig sett som ett drömjobb. Men inte nu längre. Drömjobbet hade tagit övertaget om mitt välbefinnande och jag själv hade rätt och slätt tappat mig själv på vägen. En väldigt dålig parvals, för att snacka i metaforer.

inspirational-quotes

Jag vet något om hjärnan genom utbildning i Kommunikologi, eftersom vi lär oss om neuromotorik och om hur hjärnan hänger samman med kroppen. Och det kan säkert många skriva under att de hört – att knopp och kropp sitter ihop. Men vad som för mig blivit mer tydligt är hur allt är ett system. Är det obalans på något, så kan det påverka hela jag på ett radikalt och skrämmande sätt.

Under årets första halvår har mitt liv svängt om radikalt mycket tack vare en sak, nämligen kärleken. Plötsligt var inte jobbet mitt allt. Plötsligt ville jag inte, och hade knappt längre förmågan, att bara se till mig själv. Plötsligt ville jag uppleva livet som ett team och bara vara. Två kursiva ord jag aldrig tidigare känt något speciellt för och ännu mindre velat leva efter.

Untitled1Jag la märke till att jag mer och mer började väga mellan två alternativ, oavsett område. Å ena sidan, å andra sidan. Ett tydligt tecken på att höger och vänster hjärnhalva inte är i balans. Med andra ord ett väldigt tydligt tecken på att mitt system på något sätt inte mådde bra och behövde en bättre samverkan mellan höger och vänster. Jag behövde på svenska få tillbaka min riktning och målmedvetenhet. Att veta var jag skulle.

För att kroppen ska få bättre match mellan höger och vänster görs neuromotorisk stimulering, det vill säga långsamma sinnesbaserade rörelser. Något som inte på något sätt är något nytt utan är ett samlingsbegrepp. Ni finner de långsamma rörelserna i t ex yoga, chi gong, tai chi, mindfullness och många andra metoder därtill.

slowmotion2Bild på och lånad av Terese/Spark i Baken som jag läste några moduler tillsammans med i Kommunikologi.

Att göra diagonaler i ett långsamt tempo hjälper hjärnan att hitta sin så kallade bästa form. Ungefär som att du tränar snabba starter på friidrottsbanan för att hitta bästa formen för att köra sprint. Skillnaden är att krypningen är långsam och då tränar det inre muskelskiktet, och löpningen är snabb och tränar det yttre muskelskiktet.

Tillbaka till beslutet jag fattade. Genom att jag började krypa blev det tydligare och enklare för mig att fatta ett beslut. Att sluta väga mellan å ena sidan och å andra sidan. Och för att säkra upp i fall att jag skulle falla tillbaka i velandet när jag väl bestämt mig, skrev jag ner mina tankar.

Att fundera på och skriva ner vad min intention med mitt liv var just nu (inte för ett år sedan när jag sökte jobbet eller så) gör allt väldigt tydligt och enkelt. Och jag tänker att det kanske ger mening för någon att se hur jag stolpade upp allt.

Min nya intention:
Må så bra som möjligt och ta hand om mig själv. Ta tillvara på nuet där kärlek, vänskap och mitt välmående ska få ta mer plats än arbete.

Jag vill:
* Våga fokusera på mig själv istället för alla andra
* Våga ha tid att andas och känna efter (inte nödvändigtvis jobba heltid och framförallt inte övertid)
* Lägga större värde i mitt välmående – jobbet ska inte framkalla ångest/panik. Då är det något som inte är i balans.

Insikter att påminna mig om:
* Att jag gjort ett fantastiskt år på skolan och förändrat för många samt lärt mig mycket. Nu nytt fokus.
* Att sluta är inte att ge upp – utan snarare att sluta på en bra nivå.
* Att vara snäll mot mig själv är att vara snäll mot de som är runt omkring mig.

Saker som får mig att må dåligt som jag inte vill ha i framtiden:
– Oflexibla arbetstider, långa dagar.
– Att pendla.
– Att inte ha energi över för att träna eller laga bra mat.
– Att inte känna mig tillräcklig.

Praktiska riktlinjer för framtiden:
* Få närhet till träning och nära hem.
* Flexibla och varierade arbetstider.
* Att arbetet är på jobbet och inte går att ta med hem när jag jobbat klart.

Två månader senare flyttade jag till min hemstad och tillsammans med min pojkvän. Jag sa upp mig på arbetet som lärare och avslutade min anställning som marknadssamordnare. Jag lämnade in arbetstelefon och dator och såg mina båda arbetsmejlkonton stängas ner. Jag bytte telefonnummer och rensade ur kontaktlistan. Två månader senare hade jag bytt riktning och påbörjat starten med min nya intention i ledningen. Nu ska jag testa på nytt.

Tillbaka på Djurönäset

Utbildningsdag 1, so far so lovely.

Förra sommaren hittade jag hem på riktigt. Och nu är jag äntligen tillbaka på nytt.

Denna vecka och v.28 går jag mina troligtvis sista moduler i Kommunikologi innan jag har möjlighet att bli certifierad Kommunikolog. Det innebär kortfattat att jag kommer ha kompetensen och verktygen att arbeta med och hjälpa personer, par, team och företag med förändringsarbete. Skitspännande och utmanande. To be continued med den saken så att säga.

Nu är kaffepausen slut – dags att gå tillbaka.

PS. Kompisar, jag har återfått skrivlusten något galet mycket under de senaste dagarna. Vet också att jag kommer ha en väldigt oplanerad och fri julimånad framför mig. Och vad betyder då det? Att jag ska ta tummen ur och utrota skrivtorkan som varit här. Hörs!

Uppe på Intermediate level

Efter fem dagar med kompisarna på utbildningen är jag uppe på Intermediate level och ett steg närmare att bli certifierad Kommunikolog. Känslan som infann sig i kroppen när Suss läste upp mitt namn och jag fick gå fram till applåder och glada tillrop och hämta mitt diplom var magisk. Det var ett sant lyckorus och en jädra massa stolthet.

Nu längtar jag till nästa modul som är i juni ute i mitt paradis – Djurönäset i Stockholms skärgård. Har en känsla av att den här sommaren kommer bli riktigt, riktigt bra.

Woho! Intermediate level - ett steg närmre att bli certifierad Kommunikolog!

Låt oss filtrera i solskenet

Denna morgon hade jag sällskap av solen på väg till tunnelbanan. Är våren påväg på riktigt nu mån tro?

Spenderar sedan i onsdags dagarna på sjätte våningen i ett hus i Sjöstaden tillsammans med mina utbildningskompisar i Kommunikologi. Är nu inne på min sjunde modul, vilket innebär att jag bara har två moduler kvar innan jag får ta emot mitt certifikat (!).

Nu vänder det kompisar.

Första och andra dagen på modulen har i vanlig ordning varit helt fantastiska. Schemat bygger på mycket diskussioner både i storgrupp och par, egentid och egna reflektioner samt föreläsningar. Tempot är lugnt och min egen kropp avgör vad jag behöver göra för att kunna ta till mig det som sägs på bästa sätt. Är det att lägga mig ner på golvet eller en massagebänk gör jag det. Vill jag hellre sitta på en pilatesboll, stolen eller kanske stå upp, så gör jag det. Ett eget ansvar för att jag själv ska få ut bästa möjliga av tiden – vilket alla utbildningar borde anamma. Alla lär inte bäst bakom bänken på en hård stol. Alla fixar inte att bli matade av information lång tid i streck. Vi är alla olika.

Modulen jag går denna vecka heter Filter och handlar om att filtrera olika situationer och aktiviteter där människor är med – any human activity. Att filtrera handlar om att göra en kommunikologisk analys – i folkmun reflekterar och analyserar vi vad som helst där människor finns med i situationen. Hittills har vi bland annat filtrerat ett avsnitt från Solsidan och en tvist mellan två kollegor på ett företag.

Imorgon ska vi alla i gruppen presentera en självvald situation eller sak. Jag kommer antingen visa ett TED-talk om kreativitet i skolan eller spela upp några avsnitt från Soran Ismails stand up-show. Det gruppen då kommer göra är att filtrera vad till exempel Sorans show består av med hjälp av materialet vi lärt oss i Kommunikologin.

10847125_10152762365584226_847004822_n

Förmågan att kunna filtrera är värdefull eftersom jag snabbt kan ”sortera”/”lokalisera” vad som till exempel ligger till grund för en tvist på en arbetsplats. Jag undviker på så vis att bli fäst vid själva beteendet och innehållet (han sa så, hon sa si) och kan istället fokusera på kärnan. Är intentionen tydlig? Vet båda parter om vad de ska förhålla sig till, det vill säga ramen, eller är den otydlig? Har parterna blivit för fästa i situationen och behöver en mönsterbrytare för att kunna se på saken från ett nytt perspektiv? Det är så gott som aldrig någon idé att fortsätta nöta på beteendet (tjata/återupprepa), utan oftast behövs just intentionen tydliggöras och därefter kan ett nytt arbete byggas upp.

Nu ska jag koka ägg och välja avsnitt med Soran. Tjing.