Kategori: Jobb med Sunwing

Hösten 2012 var jag iväg som barn- och ungdomsledare i Grekland på Makrigialos. Vintern 2012-2013 bodde jag i Spanien, Arguineguín under några månader.

EFTERLÄNGTADE FREDAG

Om ish tre timmar är jag klar med dagen och redo för helg. Och här klassas ju då en dag ledigt som helg – den underbara lördagen. Kvällen har jag sett fram emot sedan igårkväll då jag fick värsta jädra-anamma-kicken av att prata med min vän Per om mitt företag. Så när jag avslutat basketen ska jag knalla till Plaza för att käka köttbullar med mos och spåna idéer med min lilla iPad. De har nämligen fritt internet, yehej! Därefter ska jag köpa med mig ett gäng breezers och sätta mig på balkongen för att fortsätta jobba vidare. Planen är att sätta ramarna för företaget. Och lyckas jag med det så kommer jag alltså kunna berätta mer för er här på bloggen om företaget.

Ha en lovely fredag så hörs vi! Nu ska jag kicka igång galna vattenlekar, poängjakt och till sist basket. Kram på er!

HEJDÅ PAPI

Då har papsen åkt hem från mig här på Grancan. Har varit en bra vecka med två grejer som återkommit flera dagar: Att äta pizza i solnedgången på restaurangen precis vid vattnet och att dricka kaffe på glassbaren. Kvalité på den nivå vi två kan nå och väldigt många bra pratstunder.

Nu ska jag hoppa i säng och försöka sova bort denna förkylning som aldrig verkar vilja ge sig. Puss o kram.

FÖRSTA DOPPET FÖR I ÅR

20130101-182553.jpg
Och även första sushin för i år. Rätt så jätteskönt att somna på stranden med musik i öronen och ha en vän som kliar en på armen. Igår var en mysig kväll med gåshud när showteam sjöng ABBAs klassiker och fyrverkerier smälldes av vid strandpromenaden.

2013, välkommen. Ska bara precis lära mig skriva en trea på slutet istället för en sketen tvåa. Höpphöpp!

NYÅRSJOBB

Om några timmar är det dags att gå till jobbet och jobba nyårsafton. Första gången jag jobbar den dagen, precis som det var premiär även att jobba julafton. Känner att jag har ungefär noll förväntningar på dagen och ser den som vilken måndag som helst.

Jobbschemat ser dock lite annorlunda ut och det ska spelas både vattenbasket mot gästerna och skojas på vattengympan. Dock kände Mr. Förkylning för att ge mig en ny omgång med sjukdom, så efter att ha legat hemma både igår och idag så blir insatsen på jobbet även den väldigt lugn.

Hoppas ni där hemma får en bra dag och kväll. Jag har ju lyckan att ha både pappa och de fina kollegorna här hos mig vid tolvslaget så det ska jag njuta utav.

Kram på er!

Bild jag fick skickad till mig från tjejerna på bildens pappa. De firade julafton hos oss och var så upp över öronen nöjda att pappan skrev denna fina text och skickade till mig.

Sånt här gör mina dagar speciella. Nästan mer speciella än om det anses speciellt i en kalender. <3

Förändringar på G

Hej, hallå! Som du kanske märker så sker det ett och annat här på sidan just nu. Och fint blir det, visst? Ändå bättre är att det inte är klart på långa vägar och att mycket smått och gott väntar. Så är du nyfiken, fortsätt klicka dig in här lite då och då om dagarna så ska du se att du hänger med i svängarna :-)

Snoriga, förkylda och nyårsglada hälsningar från Linn.

Ögonblicken

Att jobba med kids mellan tre och 14 bast är så galet utvecklande, bajsjobbigt, bombat med känslor, roligt och underbart.

Små fina ögonblick är när en tjej på 8 och ett halvt år säger att hon kommer sakna mig så mycket att vi bestämmer att vi ska brevväxla och byter adress.

Eller när grabbarna som varit med varje fotbollstillfälle under två veckors tid har utvecklats från att bli sura när de missar mål, till att skratta även fast de ligger under och haka på när jag och Mia börjar gapa om att de ska Dansa-Pausa i pausvila.

Och sen har vi stunden då jag börjar skratta med hela kroppen tack vare två 14-åriga tvillinggrabbar från Danmark som bara gör peace-tecknet till mig och säger ”Jag forstaer ikke vad du saeger”  (på asbred danska) och skrattar.

Det är ögonblicken då jag möter barnen/ungdomarna på deras nivå samtidigt som de utvecklats under bara några få dagar och möter mig på min nivå. När vi skrattar för vi alla tycker det är kul, inte för att man ska skratta för att vara snäll. När man kämpar exakt lika hårt på fotbollsplanen eller när man alla blir lika glada över att Stina, Berta, Karl eller Joakim vinner i vattenleken.

Det är speciellt som bara den, och jävlar vad vackert det är. Ögonblicken som inte kan fångas på bild eller genom text – ögonblicken som behöver upplevas där och då. Och vet ni vad jag inser i skrivandets stund? Just, just nu? Att jag har klarat det. Jag har varit här och nu. Tagit vara på dagarna, tagit vara på upplevelserna.

Livet.