Kategori: Instagram

Bilderna jag lägger upp på Instagram postas automatiskt här på bloggen.

Hejdå Stockholm och ensammiddagar. Hej Nyköping och samboskap.

Hejdå Stockholm och ensammiddagar. Hej Nyköping och samboskap.

Säger så ofta jag kan hur mycket jag uppskattar att Hampus är Hampus. Att jag är så galet glad för att han hjälpt mig med allt i och med flytten. Det är ju faktiskt inte en självklarhet för alla att sätta sig i bilen till Stockholm efter en lång arbetsdag, montera ner möbler och fylla en skåpbil med släp för att sedan åka tillbaka till Nyköping i mörkret och packa upp allt. Det är inte alla som gör, men han gör det. Och det är så typiskt honom. <3.

Pysseltisdag

Idag gjorde mamma och jag ett försök att sola men möttes av vindarnas vindar och dis. God Ica-sallad hann vi i alla fall få i oss. Därefter beslöt vi oss att åka hem och fika innan jag drog igång musiken och kallade in mamma i hennes sovrum. Dags att rensa garderoben – big time. Alla plagg provades (med ett givmilt undantag för underkläder, det slapp hon) innan vi bestämde om det skulle sparas eller skänkas. Fyra IKEA-kassar senare pustade vi ut och tackade för idag.

Pysseltisdag såhär sista semesterveckan.

Och när jag kom hem mötte jag grabben i trappen kånkandes på färg. Här skulle det målas. Det är sannerligen en vinstlott i sig att vara tillsammans med en målare när en själv är rastlös och blir lycklig som ett barn av att pyssla hemma.

Så under tiden Hampus spacklade, pulade och målade, passade jag på att göra det där roliga runt omkring: rensa lakan, torka av fläkten, byta tvål/schampo-hållare i duschen och så vidare. För att sedan avsluta kvällen med att storhandla med mamma och fylla hela frysen och kylen till proppnivå.

Bra styr denna tisdag. Nu ska jag bara försöka bli trött och krypa ner hos den djupt sovande killen i sovrummet så jag orkar bita tag i syrrans garderob imorgon. Och så den lilla detaljen att orka tömma lägenheten i Stockholm en sista sväng också förstås. Snart är det över, tack och lov. Tjo.

Grabbarna grus

Grabbarna grus man har turen att dela våning med. En dörren bredvid och en i samma lya. En lightversion av Vänner fast bättre.

Här har ni grabbarna grus som jag har turen att dela våning med. En dörren bredvid och en i samma lya. En lightversion av Vänner fast bättre. Igår lagade jag ugnsbakad lax och potatis och idag bjöd Rille över oss på hans specialitet: bacon-pasta. Älskar när det får kännas lätt att vara vuxen för en gångs skull.

Två bästa vänner som blev kära i varandra

️ Världens bästa vän.

Att ha känt varandra så gott som hela livet och att efter många år bli kära gör det hela lite djupare och lite mer naket. Vi vet allt det där om varandra man vanligtvis kanske brukar låta stanna i sitt förflutna när man träffar någon. Vi har redan diskuterat de där frågorna man stöter på en bit in i förhållandet när den så kallade vardagen kommer och vi har redan gett varandra de mest ärliga svaren på våra funderingar.

Så nu när vi står där, som ett par, bland våra vänner och andra människor vi haft runt omkring oss på varsitt håll innan vi fattade att vi borde hänga ihop, då är vi så förbannat starka. Då är vi de där bästa vännerna vi var innan vi beslöt oss att bli ett, plus en massa jäkla kärlek. Vi har inte blivit något förvandlat par i och med att vår relationsstatus ändrades på Facebook och mina saker flyttade in i hans lägenhet som blev vår. Vi är fortfarande Hampus och Linn som känt varandra sedan lekis.

Samma Hampus och Linn som gått i samma klass under låg- och mellanstadiet och som under sista åren av gymnasiet hittade tillbaka till varandra och började snacka konstant som vänner. Hampus och Linn som utan att de själva kanske fattat det, varit varandras motsatser och därmed varandras bästa komplement. Och att vi nu när vi ibland tituleras som den andres flickvän eller pojkvän i olika sammanhang förändras inte det faktum att vi är just två bästa vänner som blev kära i varandra. Och det gör mig både stolt och trygg.

BXxMOOoIYAAFvBG.jpg_large

Faktum är att vi redan har varit tillsammans en gång i tiden. Även om Hampus menar att det inte alls var så länge som jag skrivit i min dagbok. Men inte ljuger man väl i sin dagbok…? :-)

 

Nyinflyttad

️

Och så blev det verklighet. Drömmen om att få bo med honom alltså. Sedan slutet på förra året har det varit en konstant konversation som pågått antingen på Facebook eller telefon. Från tidig morgon till sen kväll. Om allt, både det viktiga och det allra mest oväsentliga. Två bästa vänner som surrar helt enkelt.

I mitten på juni flyttade jag ner mina IKEA-kassar med kläder och sedan dess har några saker flyttats ner varje vecka. För några dagar sedan skickade jag in en anmälan till adressändring och nu sitter mitt namn på brevinkastet. Nu bor vi tillsammans och snart är min lägenhet i Stockholm helt tom.

Och vet ni vad det bästa är? Jag älskar honom mer och mer för varje dag.

Grönan

Söndagshäng med bästa gänget.

Övningskörning med lillkussen.

I söndags tog vi bilen upp till Stockholm och gick på Grönan med bästa gänget. Få saker slår att se två treåringars lycka när de släpps lös bland karusellerna. Fina kusinerna, syrran och gräbben <3.

Belgien

Belgien ️ Sverige

En spontanare ner till Belgien för att kolla på Hampus lillebrorsas EM i go-cart. Eftersom jag aldrig varit varken i landet eller kollat på sporten tidigare blev det en kul långhelg med mängder av bara vara-tid och en del öl för att dämpa värmeböljan. På måndagen packade familjen in sig i minibussen, redo att bila hela vägen hem till Nyköping med energistopp på ölhandeln.

Jag är så förbannat stolt

Jag är så förbannat stolt för att jag äntligen kan titulera mig Kommunikolog. Att få motta certifikatet av min inspirationskälla, superhjälte och moster Suss ger mig gåshud bara jag tänker tanken och att få avsluta årens studier ute på Djurönäset blev sannerligen pricken över i:t. Tack till alla er jag lärt känna och som jag fått dela både skratt, tårar, minnen och framtidsdrömmar med. Ni har gjort mig till den Linn jag är idag.

För jag kan äntligen titulera mig Kommunikolog. Att få motta certifikatet av min inspirationskälla, superhjälte och moster Suss ger mig gåshud bara jag tänker tanken och att få avsluta årens studier ute på Djurönäset blev sannerligen pricken över i:t. Tack till alla er jag lärt känna och som jag fått dela både skratt, tårar, minnen och framtidsdrömmar med. Ni har gjort mig till den Linn jag är idag.