Ett kromosomfel eller två, lite oklart. Men trevlig är han i alla fall, den där söndagsdejten.

– Hej Linn!
– Hej.
– Hur äre?
– Bra. Vad ska du göra ikväll?
– Ehm, inget speciellt. Dårå?
– KOM OCH ÄT MAT MED MIG. Jag vill inte laga själv. Det är tråkigt. Och mamma kommer fråga varför det inte minskat av maten i frysen och då kommer jag få dåligt samvete så jag måste börja äta av maten från frysen nu och jag tog precis fram en fläskfilé. Vill du äta fläskfilé ikväll?
– … Okej, Linn. Lugn och fin nu, jag kommer vid sju.
– Du är bäst.

Ett kromosomfel eller två, lite oklart. Men trevlig är han i alla fall, den där söndagsdejten.

Ja, ungefär så lät det väl där på förmiddagen när jag ringde Ludde och tvingade in honom på en middagsdejt. Dock var han rätt nöjd när han väl satte igång och sluka fläskfilén – Ni vet väl att jag gör värsta goda köttet på vår elgrill på balkongen? Jag har typ det på mitt CV. Så gott blir det.

Kompishäng kan faktiskt vara det bästa som finns. Få garva åt snesteg, dåliga ligg, svära över den oklara framtiden, fylla i varandras minnesluckor från senaste fyllan och kramas när någon behöver ny energi. Jag är lyckligt jäkla lottad att ha så många fina människor i mitt liv. Jag är verkligen det.

Be Sociable, Share!