Saker som får mig att koka av ilska och vilja tjuta av hopplöshet.

Jag ska ge er två artiklar. Hälften av er kommer fortsätta scrolla ner och läsa om mitt toabesök, hälften kommer vara kloka nog och klicka på länkarna och läsa. Anledningen till att jag vill att ni ska läsa är för att det inte ska fortsätta på detta vis, att det ens ska vara möjligt eller att det ens ska finnas i universums tankesystem att man kan utföra en sån handling.

Artikel, och även problem, nummer 1: Mordet på 27-åriga Elin Krantz. Orsak: hon är tjej, åker kollektivtrafik efter ett krogbesök där hon hamnar på samma spårvagn som en snubbe (läs: idiot) som inte kan ta ett nej, flertalet ignoreringar och simpel sagt: klara markeringar till att hon inte vill snacka med honom. Spårvagnen har slutstation och mannen kliver av samtidigt som Elin, som mördas några timmar senare.

Elin Grelsson skriver om det här på sin blogg. (En blogg jag förövrigt rekommenderar starkt om du är en person som läser och inte bara kollar på bilder).

Jag kokar inombords. Det hon skriver är sant. Mycket sant. Vi tjejer har det annorlunda jämfört med killarna när vi vill vara ute om nätterna och härja. Det bara är så. Våldtäktsmän är lagda åt det hållet, idioter är lagda åt det hållet. Dom drar sig till oss brudar, oavsett om vi bär termobyxor eller nylonstrumpbyxor. Antydan till intresse eller raka motsatsen med total undvikelse. Det spelar ingen roll, men varje gång läggs det fram som tjejens fel. Utmanande kläder, fel väg hem och så vidare.

Jag har varit inne och surrat på det här ämnet tidigare. För jag anser att det får vara nog nu. Som jag en gång skrev, det spelar ingen roll vilken väg vi tar; alltid kan man känna sig rädd för att något ska hända, aldrig känner man sig helt säker. Iallafall inte jag. Bakväg som storgatan, det finns alltid något som säger mig att det kan hända något. Det är tragiskt.

Artikel nummer 2: Killen i USA som tog sitt liv genom att hoppa från George Washington bron. Orsak: hans rumskamrat filmade och la sedan upp hela filmen på Facebook/Twitter när han har sex med en kille. Två dagar senare uppdaterar han sin status på Facebook där han ber om ursäkt och talar om att han kommer att begå självmord.

Det är för mig så tragiskt och patetiskt att jag varken vet om jag ska skratta eller gråta. Jag undrar hur den här ”kompisen” till honom tänkte? Funderade han över vilket liv och snack det skulle bli; hur uthängd denna stackars kille, vid namn Tyler Clementi, skulle bli? Jag hoppas innerligt att den här killen inte förstod vad han utsatte Tyler, men även sig själv, för. Gjorde han det, är det för mig helt sinnessjukt.

Jag tycker uppriktigt att man ska få älska och vara med den man vill, ålder som kön, hårfärg som nationalitet. Jag tycker verkligen det. Jag säger inte att jag inte har fördomar, och att jag inte reagerar då jag ser två tjejer (eller två killar) stå tillsammans på stan och mysa. Det gör jag, tack vare vårat traditionella och tragiska samhälle. Men talar någon om för mig, eller jag får höra om/läsa om någon som ”kommit ut ur garderoben” tycker jag bara det är starkt. Det är jäkligt ballt. Jag själv står fast vid att det är en prins jag söker, men om någon annan letar efter samma sorts soldat, så är det helt upp till den personen.

Nu har jag snackat mycket och länge för att vara torsdagskväll. Men det enda jag vill komma till att jag är less, så inåtbomben jäkla less. Världen skulle inte behöva vara såhär grym (synonym till omänsklig, hård och hjärtlös) om vi inte lät den bli så. Skulle bara alla le och strunta i att lägga sig i andras liv, så skulle det mesta bli bra mycket lättsammare och enklare. Jag tror verkligen det.

Be Sociable, Share!
  • Christina Stielli

    Du skriver jättebra! Visst är det tungt, det är fruktansvärt allt som händer runt omkring oss och jag tror att vi måste vara delaktiga, påverka så mycket vi kan men samtidigt vara fokuserade på det som är bra, det som är fantastiskt runt omkring oss. De vi håller kära och de vi bryr oss om. Hur trist det än kan låta så är det viktigaste att ta vara på det vi har nära och runt omkring oss. Varenda dag. Tror jag.

  • Pingback: Småsaker som kan göra en så inåtbomben glad.()

  • elin holm

    Bra skrivet Linn! Jag ska bli bättre på att kommentera när jag läser :) Kram!

  • Linn

    Tack du snälla! Du är en förebild, det vill jag lova.

  • Linn

    Oh, tack Elin. Kul med kommentater, men det är lätt att glömma bort när man scrollar och scrollar. Kram!