frågan är:


Vad man gör om man älskar det som en gång var men inte det som är nu? Eller vad man gör om kroppen fylls av värme, pulsen stiger och leendet skapas så fort namnet nämns men man vet hur förbjudet det är? Och vad man gör om man bara har blicken på en och samma person hela kvällen och natten fastän det enda man vill är att den ska fastna hos någon annan? Är det kanske då man inser att det är känslan och inte personen man älskar? Tänk om det kanske är så det är.

  • Facebook
  • Twitter
  • Google Bookmarks
  • email
  • Print
  • RSS
This entry was posted in Tänkt and tagged , . Bookmark the permalink. Post a comment or leave a trackback: Trackback URL.
  • Linn Larsson


    Januaribarn.

    Tågpendlare mellan Nyköping och Norrköping.

    Gillar träning men älskar träningskläder.

    Är nyfiken i en strut och skriver just nu på min första bok.

    Tycker det är fantastiskt att möta och lära känna nya människor i alla åldrar och branscher.

    Är planeringsproffs.



    Maila mig: förnamn.e.efternamn@gmail.com